Det nya Sverige.
Den svenska modellen som är känd i världen, där människor är garanterade ett socialt skydd, och där alla har rätt till en likvärdig utbildning, är inte längre kvar. Vårt samhälle bygger på att ett fåtal människor karvar ur och snor åt sig medel från de som inte har det så gott ställt. Det nya klimatet säger att man ska arbeta och bli belönad för detta, men att man om man är i utkanten av det sociala skyddsnätet på något sätt förtjänar att trilla ur helt.
Vårt nya land har bestämt att om man tillhör en grupp som inte fick vinstlotten vid födseln så ska man heller inte få någon chans att komma in i samhället. Man ska veta sin plats som fattig och utanför. Man föds in i kriminalitet och även barnen registreras hos polisen och stämplas som tänkbara framtida förbrytare. Detta är det nya Sverige.
I det nya Sverige finns det människor som vunnit vinstlotten, som aldrig behövt att lyfta en hand för att bli försörjda. Dessa unga människor ger sig nu ut i samhället med tänket att de andra som arbetar ska fortsätta försörja dem. Att de bara ska serveras ett arbete där de inte behöver vara närvarande och som genererar en rejäl månadsinkomst. Dessa unga människor hamnar snart hos kronofogden den snabba vägen via sms-lån och krediter hos möbel och it-handlare. Föräldrarna till dessa ungdomar har alltid berättat för dem att det är deras rätt att håva in storvinter ur de olika privatiserade välfärdsbolagen och att de därför inte behöver tänka på att ta hand om sig och sina medmänniskor. När dessa unga människor hamnar i trångmål och inte längre kan försörja sig upptäcker de att de står där ensamma. Föräldrarna är liberaler och anser att man bara ska se till sig själv, och deras partier som de troget röstat på i alla tider eftersom de sett till att skatten sänkts för dem, har även sett till att det sociala skyddsnätet brustit och de stackars unga faller handlöst ner i självföraktets och bitterhetens träsk. Där lurar de svarta tankarna om att det naturligtvis inte är deras ansvar eller deras parti det är fel på utan att allt är invandrarna och sjukpensionärernas fel. Hade vi inte haft så många att försörja hade det inte varit något problem att leva på staten eller föräldrarna när man nu är ung, född rik och svensk.
Sedan har vi de mitt i mellan. De som går ur skolan, arbetar och betalar skatt. Som försöker spara pengar till de små varje månad men som kanske inte har någon jättebuffert. De som i det nya sverige har sett hur skattesänkningarna har fått sjukvården och åldringsvården att kosta mer, då de inte har råd att ta dyra försäkringar eller låta mamma bo på ett lyxigt privat hem. De som märker att det som händer nu inte är riktigt som det varit. Barnens skola får större och större klasser och färre lärare, mamma får inte gå på toaletten mer än en gång varje natt och blir inlåst istället för övervakad när hon börjar att bli virrig. Det är de som märkte att den stora skattesänkningen inte gav mer än ett par hundralappar i månaden, men att den snabbt åts upp av nya dyrare avgifter och kostnader. Plötsligt finns inte medicinen på apoteket längre eftersom den säljer dåligt. vår häls, vår välfärd har blivit en handelsvara.
Den här gruppen av människor har inga problem med att betala ett par hundra extra i skatt om det betyder att vården blir bättre, eller att skolan prioriteras. De har inga problem med att försörja de som hamnat utanför. Inte ens de bortskämda rika ungdomarna är något problem att försörja, för vi är alla människor.
Nej det som får den här gruppen att tända på alla cylindrar är att man om man behöver gå till en gynekolog blir hänvisad till en dyr privatläkare som har en väntetid på 6 månader eftersom sjukhusen inte längre tar emot på kvinnokliniken. Att de skattepengar man betalar och som går till skolpeng och till vården håvas in av allaredan rika investmentsbolag och placeras i länder där man inte behöver betala skatt. Att deras surt ihoparbetade pengar ska föda en grupp Wallenbergare med anhang som redan fått vinstlotten bara genom att vara född in i rätt familj.
I det nya Sverige har vi en statsminister som är liberal och har döpt sitt parti till det nya arbetarpartiet. Det ska löna sig att arbeta. Alltså ska man arbeta i sin anletes svett och om man inte arbetar ska man stå där själv. Vi har en partiledare som talar om att man ska återgå till klassamhället som rådde under 30-40-talet i Sverige. Där kvinnor inte hade möjlighet att bestämma över sig själva. Där mannen stod för all försörjning. Partiledaren säger att han är för mångkultur, men vill assimilera så att man om man tillhör en minoritetsgrupp inte ska få speciella rättigheter. Vi ska alltså återgå till att förtrycka våra samer och fördriva romerna. Det sistnämnda har ju redan börjat, för i vårt nya Sverige låter vi hellre en ung kvinna förblöda än ger vård om hon inte har pengar.
I det nya Sverige finns inte längre någon socialism, det finns inget tänk om att vi alla är människor och att vi alla är unika och värdefulla. Vi har förvandlats till sedlar och den som kan tjäna mest pengar och är rikast när han dör, vinner.
